Tänk om

Mina texter som jag ofta börjar med tänk om och sörjer en normal och enorm sorg på samma gång, som om jag lägger händerna mellan hans händer och lämnar dem och går därifrån utan en handflata och ångrar det, och du lämnar mig mitt i vägen som vi dyrkade tillsammans och ångrar det, eller hur?

Tänk om vi har varit gifta i trettiofem eller fyrtio år och kanske femtio om vi har tur, och om du frågar mig kommer du att gifta dig med mig sex eller sju gånger och jag håller tyst varje gång och varje gång du frågar mig "Vill du gift dig med mig"? mer och mer. Tänk om jag dog före dig och du dog en eller två månader efter mig för att du förlorade hälften av din själ, som om min död trollade dig till din död efter mig.

Tänk om du sa till mig att jag förtjänar allt? Har jag inte förlåtit dig flera gånger? Och jag hade inte för avsikt att ta det som förlåtelse, för jag är en halv själ bunden till dig för evigt. Tänk om jag är din enda historia? Tänk om våra själar inte är bekanta med varandra? Tänk om jag inte orkar med allt längre!